Bondjoû! Välkommen till Bondjoû!

Välkommen till denna förbättrade konversationsguide. Vi har valt ett praktiskt tillvägagångssätt för att hjälpa dig att snabbt lära dig grunderna i ett språk. Vi föreslår att du börjar med att memorera praktiska ord och uttryck som du kommer att kunna använda varje dag hemma, och som sedan kommer att vara till nytta om du vill integrera dig i Vallonien, . Att öva på att uttala ord högt - till exempel siffror - är en bra övning som kan göras när som helst på dygnet. Det hjälper dig att vänja dig vid språkets ljud.

Vallonska: ett historiskt språk för humor och folklig visdom

1. Vallonskans historia och ursprung

Vallonska är ett romanskt språk som främst talas i Vallonien, den fransktalande regionen i södra Belgien. Det är av latinskt ursprung och härstammar från gallo-romantiken, precis som franskan. Under århundradenas lopp har vallonskan genomgått olika influenser, bland annat från germanska och keltiska språk samt lokala dialekter. Det vallonska språket har starkt påverkats av Belgiens historia, vars kultur är en utsökt blandning av traditioner och utländska influenser. Så, är du redo att ge dig ut på en språklig och humoristisk resa genom det vallonska språkets förvecklingar?

2. Vallonskans nuvarande situation och särdrag

Det vallonska språket kännetecknas av stor dialektal mångfald, med regionala variationer som ibland är ganska markanta.
Dessa variationer är grupperade kring fyra huvudområden: västvallonska (Carolorégien), centralvallonska (Namurois), östvallonska (Liège) och sydvallonska (prov. de Luxembourg).
Så bli inte förvånad om du hör talare av vallonska uttrycka sig på olika sätt från en stad till en annan - det är helt enkelt vallonskans charm som gör sig gällande! !

Vallonskan utmärker sig också genom sitt distinkta uttal och specifika ordförråd, vilket gör den till ett språk i sig självt. Det är känt för sin lättsamma accent och syntax, som ibland kan verka konstig för talare av franska. Det vallonska språket har ändå behållit många aspekter av latinet, vilket gör det till ett bekant språk för älskare av romanska språk. Så ingen panik, det är aldrig för sent att börja lära sig vallonska och dess finesser!

3. Vallonska och humor: en oskiljaktig duo

Vallonska förknippas ofta med humor och gemytlighet. Det vallonska språket har verkligen gett upphov till många författare, komiker och humorister som har dragit nytta av dess udda, pittoreska sida. Från kaféteaterföreställningar till enmansföreställningar, låtskrivare och poeter har det vallonska språket alltid varit en bördig jordmån för att uttrycka humor och hån.

Det vallonska språket används också i många populära uttryck och ordspråk, som återspeglar visdomen och humorn hos folket i Vallonien. Så om du vill förstå och uppskatta den vallonska humorn till fullo är det dags att fördjupa dig i detta mångfacetterade språk. För som det vallonska ordspråket säger: "Creûre, c'èst dèdjà k'mincî" (att tro är redan att börja). Och som ett bevis på språkets finess kan du också stöta på den här varianten: "Cwèrî, c'èst dèdjà k'mincî" (att söka är redan att börja).

Varför tala vallonska idag?

Vallonska är inte ett museispråk: det talas från Liège till USA!

Vallonska talas främst i Luxemburg (utom provinserna Gaume och Arlon), Namur, Liège, Brabant Wallon och Charleroi samt i östra Hainaut. Dialekten talas också i Frankrike, särskilt i Ardennerna.

Och även om det kan verka överraskande talas langue d'oïl också i Green Bay och Wisconsin i USA. Och så har det varit sedan 1800-talet!

Hur kan jag få rätt uttal?

Med unified Walloon, ett gemensamt skriftsystem mellan de ovan nämnda språken, skrivs alla vallonska ord på samma sätt. Deras uttal skiljer sig från region till region. Detta stavningssystem är dock inte det som vi har valt här, eftersom det inte återspeglar den faktiska praktiken hos vallonska talare, som ofta förvirras av omarbetningen.

Det ortografiska system som används här är Fellersystemet.
Det bygger på fonetiska och analoga egenskaper som gör det möjligt att läsa och skriva utan att behöva långvarig grafisk träning.

Viktiga särdrag är användningen av cirkumflexaccent för att markera ljudförlängning, användningen av "minut" (') för att ange uttalet av en bokstav i slutet av ett ord (t.ex. li nut' - natt, eller li song' - blod), och eliminering av all konsonantfördubbling som inte uttalas (t.ex. bibehålls ett dubbelt n för att markera nasalisering - ( annêye, saminne ).

Man måste vara noga med att förlänga ljud med circumflex accent och inte de andra, för att undvika förvirring av mening (se förklaring i Alfabet wallon, med exemplet messe / mêsse).

Du bör också vara försiktig så att du inte uttalar bokstäver som finns av grammatiska skäl (till exempel -s för pluralis), och bara de som är markerade med en minut.

Slutligen måste du vara försiktig med att upprepa konsonanter som modifierar uttalet.

Slutligen utandas h:et systematiskt, och detta är en viktig funktion som bidrar till att säkerställa korrekt uttal. Till exempel: ouh (dörr), pèhon (fisk). Om det inte uttalas skrivs det inte (t.ex.: l'eûre - timmen).

Det vallonska alfabetet

Langue d'oïl använder samma alfabet som franska språket.

Dessutom uttalas bokstäverna på samma sätt, med undantag för "w" och "y". Den första kallas wé istället för "dubbel V". Och den andra kallas yod. Dessutom har det vallonska alfabetet en annan egenhet: det runda huvudet används bara ovanför bokstaven "a" (å). Till exempel: Årdene.

Dessutom representerar cirkumflexaccent ovanför vokaler längden på uttalet av ord; samtidigt gör det det möjligt att skilja mellan två homonymer. Exempel: messe (mässa) och mêsse (en mästare).

Observera att x:et inte existerar och alltid ersätts med -ks- eller -gz-. Detta är vad som skiljer det från omstöpningen, som använder det för att markera uttalet av till exempel ett öppet h (och introducerar svårigheter för läsaren i dess stavning).