Kurs vallonien

Bondjoû! Välkommen till Bondjoû!

Välkommen till denna förbättrade konversationsguide. Vi har valt ett praktiskt tillvägagångssätt för att hjälpa dig att snabbt lära dig grunderna i ett språk. Vi föreslår att du börjar med att memorera praktiska ord och uttryck som du kan använda varje dag hemma och som kommer att vara till nytta om du vill integrera dig i Vallonien. Att öva på att säga glosor högt, t.ex. siffror, är en bra övning som kan göras när som helst på dagen. Det hjälper dig att vänja dig vid språkljudet.

Vallonska: ett historiskt språk för humor och folklig visdom

1. Vallonskans historia och ursprung

Vallonska är ett romanskt språk som huvudsakligen talas i Vallonien, den fransktalande regionen i södra Belgien. Det har latinskt ursprung och kommer, liksom franskan, från galloromanskan. Under århundradenas lopp har vallonskan utsatts för olika influenser, bland annat från germanska och keltiska språk, samt lokala dialekter. Det vallonska språket har påverkats starkt av Belgiens historia, vars kultur är en utsökt blandning av traditioner och utländska influenser. Så är du redo att ge dig ut på en språklig och humoristisk resa genom det vallonska språkets förvecklingar?

2. Nuvarande situation och vallonskans särdrag

Det vallonska språket kännetecknas av stor dialektal mångfald, med ibland mycket tydliga regionala variationer.
Dessa variationer är grupperade kring fyra huvudområden: västvallonska (Carolorégien), centralvallonska (Namurois), östvallonska (Liège) och sydvallonska (prov. Luxemburg).
Så bli inte förvånad om du hör valloner uttrycka sig olika från en stad till en annan - det är helt enkelt den vallonska charmen som gör sig påmind. !

Vallonska har också ett distinkt uttal och ett specifikt ordförråd, vilket gör det till ett språk i sin egen rätt. Det är känt för sin lättsamma accent och syntax, som ibland kan verka främmande för den som talar franska. Det vallonska språket har dock behållit många aspekter av latinet, vilket gör det något bekant för entusiaster av romanska språk. Så få inte panik, det är aldrig för sent att börja lära sig vallonska och dess finesser!

3. Vallonska och humor: en oskiljaktig duo

Vallonska förknippas ofta med humor och gemytlighet. Det vallonska språket har faktiskt gett upphov till många författare, komiker och humorister som har dragit nytta av dess komiska och pittoreska sida. Från caféteatrar till enmansföreställningar, låtskrivare och poeter - det vallonska språket har alltid varit en fruktbar grogrund för humor och förlöjligande.

Det vallonska språket används också i många populära uttryck och ordspråk, som återspeglar visdomen och humorn hos folket i Vallonien. Så om du vill förstå och uppskatta den vallonska humorn fullt ut är det dags att fördjupa dig i detta mångfacetterade språk. För som det vallonska ordspråket säger:"Creûre, c'èst dèdjà k'mincî" (att tro är redan att börja). Och som ett bevis på språkets finess kan du också stöta på denna variant:"Cwèrî, c'èst dèdjà k'mincî"(att söka är redan att börja).

Varför tala vallonska idag?

Vallonska är inte ett museispråk: dess talare bor mellan Liège och USA!

Vallonska talas huvudsakligen i Luxemburg (förutom i provinserna Gaume och Arlon), Namur, Liège, Vallonska Brabant och Charleroi. samt i östra Hainaut. Denna dialekt talas också i Frankrike, särskilt i Ardennerna.

Och även om det kan verka överraskande så talas langue d'oïl också i Green Bay och Wisconsin i USA. Och har gjort det sedan 1800-talet!

Hur kan jag få mitt uttal att stämma?

Med enhetlig vallonska, ett skriftsystem som delas av ovanstående språk, skrivs alla vallonska ord på samma sätt. Uttalet skiljer sig från en region till en annan. Detta stavningssystem är dock inte det som vi har valt här, eftersom det inte återspeglar den faktiska praxis som talare av vallonska använder, vilka ofta blir förvirrade av omarbetningen.

Det stavningssystem som används här är Feller-systemet.
Det bygger på fonetiska och analoga egenskaper, som gör det möjligt att läsa och skriva utan att behöva långvarig grafisk utbildning.

Viktiga drag är användningen av cirkumflexaccent för att markera ljudförlängning, användningen av "minut" (') för att ange uttalet av en bokstav i slutet av ett ord (t.ex. li nut' - natt, eller li song' - blod), och eliminering av alla konsonantkluster som inte uttalas (t.ex. ett dubbel-n bibehålls för att markera nasalisering - annêye, saminne ).

Var noga med att förlänga ljud med cirkumflexaccent, och inte de andra, för att undvika betydelseförvirring (se förklaring i Alphabet wallon, med exemplet messe / mêsse).

Du bör också vara noga med att inte uttala bokstäver som är närvarande av grammatiska skäl (-s för plural, till exempel) och endast de som är markerade med en minut.

Slutligen, var uppmärksam på upprepningen av konsonanter som påverkar uttalet.

Slutligen andas h systematiskt ut, och detta är en viktig egenskap som underlättar uttalet. Till exempel: ouh (dörr), pèhon (fisk). Om det inte uttalas skrivs det inte (t.ex. l'eûre - timmen).

Det vallonska alfabetet

Langue d'oïl använder samma alfabet som franskan.

Dessutom uttalas bokstäverna på samma sätt, med undantag för "w" och "y". Det första kallas wé istället för "dubbelt V". Och den andra kallas yod. En annan speciell egenskap hos det vallonska alfabetet är det runda huvudet, som endast används ovanför bokstaven "a" (å). Till exempel: Årdene.

Dessutom representerar circumflex-accent ovanför vokalerna längden på uttalet av orden, och gör det samtidigt möjligt att skilja mellan två homonymer. Till exempel: messe (mässa) och mêsse (en mästare).

Observera att x inte existerar utan alltid ersätts av -ks- eller -gz-. Detta är vad som skiljer det från omarbetningen, som använder det överdrivet för att markera uttalet av ett öppet h, till exempel (och introducerar svårigheter för läsaren i stavningen).